Projektet Katarina Taikon – verktyg för tolerans och mänskliga rättigheter startade hösten 2015. Målet är att skapa förutsättningar för att använda Katarina Taikons arbete som ett verktyg för ökad tolerans och ett offentligt samtal om mänskliga rättigheter i allmänhet och romernas situation i synnerhet.

Katarina Taikon säger själv: ”Jag säger inget som inte står inskrivet i FN:s stadgar. Jag har inte kläckt de geniala idéerna om mänskliga rättigheter. Jag vill bara

Katarina Taikon-priset instiftades 2015 av Stockholms stad. Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. Katarina kämpade, tillsammans med systern Rosa, för mänskliga rättigheter. Sedan de blev läskunniga och kunde läsa det som skrevs om "zigenare", väcktes engagemanget och Katarina blev en betydande del av romernas medborgarrättsrörelse under 1960- och 1970-talet.

Katarina taikon mänskliga rättigheter

Under 1960-talet var Katarina Taikon och hennes syster Rosa förgrundsfigurer i kampen för romernas rättigheter i Sverige. 2018-05-23 Nyhetsbyrån Järva har tilldelats Katarina Taikon-priset. Priset uppmärksammar och belönar människorättsförsvarare som genom sitt arbete stärker och skyddar de mänskliga rättigheterna i Stockholms stad. Idag var vi på plats i Stadshuset för att ta emot Katarina Taikon-priset som vi delar med barnrättsorganisationen Maskrosbarn.

Katarina började sitt liv sommaren 1932 i Almbro, Örebro, där hon föddes i ett tält som de flesta romer gjorde på den tiden. Katarina kämpade, tillsammans med systern Rosa, för mänskliga rättigheter.

Katarina Taikon arbetade hårt för att förbättra romernas situation i Sverige. Hon pratade med ministrar, hon ordnade demonstrationer och skrev en bok om sina erfarenheter av att växa upp och leva som rom i Sverige. Men förändringarna gick långsamt. Mycket av rasismen och diskrimineringen levde kvar i samhället.

hennes kamp för mänskliga rättigheter och hennes in- satser för Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till Nationella minoriteter Rasism och främlingsfientlighet Mänskliga rättigheter Katarina Taikon-priset delades ut vid en cermoni i Stadshuset. mig ett finare pris än det här som belönar försvar av mänskliga rättigheter.

Katarina Taikon kämpade för romernas mänskliga rättigheter. Katarina Taikons första bok Zigenerska kom ut 1963 och är en beskrivning av hennes egen uppväxt och av romernas situation i Sverige. Under 1960-talet var Katarina Taikon och hennes syster Rosa förgrundsfigurer i kampen för romernas rättigheter i Sverige.

Denna gång: Katarina och Rosa Taikon.

En mindre känd sida av Taikons arbete är den kamp hon förde för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige under 1960- och 70-talen.
Säkra stockholm öst sak ab

Katarina Taikon skrev många berättelser om Katitzi som fortfarande hittar i Sverige och om den kamp Katarina drev för mänskliga rättigheter. Rosa Taikon är, tillsammans med framlidna systern Katarina Taikon, en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna. Katarina Taikon – verktyg för tolerans och mänskliga rättigheter. Målsättningen med detta projekt är att skapa förutsättningar för att använda Katarina Taikons arbete som ett verktyg för ökad tolerans och ett livaktigt offentligt samtal kring mänskliga rättigheter i allmänhet och romernas situation i synnerhet.

Katarina Taikon (1932-1995) är en svensk författare som till följd av sin romska härkomst förvägrades skolgång och inte lärde sig läsa och skriva förrän i vuxen ålder. Hon är mest känd för sin barnboksserie om Katitzi men debuterade redan 1963 med Zigenerska. Rosa Taikon och systern Katarina gick i spetsen för den romska medborgarrättsrörelsen under 1960-talet och de arbetade aktivt gentemot de lokala och nationella myndigheterna med att tillvarata romers sociala rättigheter. År 1963 publicerade Katarina Taikon sin debutbok Zigenerska, en självbiografisk debattbok som belyste romers situation och myndigheternas ansvar, och 1964 startade hon I fredags fick Maskrosbarn ta emot Katarina Taikon-priset vid en ceremoni i Stadshuset.
Nynorsk language

crowdfunding italia 2021
tegelstaden bygg katrineholm
poker skatt sverige
ppm fonder tips
livsverket film
ingrid ryberg film

2015-10-05

I dag är hon mest känd för sina självbiografiska böcker om Katitzi, men den nya filmen "Taikon" lyfter nu fram den politiska dimensionen av hennes liv. Katarina Taikon var mer än en barnboksförfattare. I dokumentären ”Taikon” skildras hennes brinnande engagemang för mänskliga rättigheter. Katarinas böcker om flickan Katitzi (utgivna 1969–1980) har influerat människor i flera generationer och är en otroligt viktig del av historien om romernas mänskliga rättigheter.